In English - På Engelska
Söderskogen

i Films socken, Uppsala län


Söderskogen är namnet på en samling små hus, så kallade "gruvdrängstorp", i Films socken, Uppsala län. Söderskogen är beläget på en liten kulle på västra sidan om den numera utdikade Gruvsjön vid Dannemora Gruva i Dannemora socken, Uppsala län.

På Söderskogen bodde gruvdrängar som arbetade vid Dannemora Gruva med sina familjer. I ett av husen bodde min farmors farfar, gruvarbetaren Eric Wahlström, och där föddes även hans son, dvs min farmors far, Matts Wahlström.

Där bodde också Eric Wahströms son Anders fram till år 1870, då han emigrerade till USA med sin familj.

Eric Wahlströms stuga på Söderskogen.
Anders Wahlströms stuga på Söderskogen.
Historien om Söderskogen.
Karta över Söderskogen.


Eric Wahlströms hus på Söderskogen

I ett av husen på Söderskogen bodde min farmors farfar, Eric Wahlström och hans familj. (Se karta!). Eric var gruvarbetare vid Dannemora Gruvor. På Söderskogen föddes också hans son, min farmors far, Matts Wahlström, och där växte han upp.

Huset som Eric bodde i var ett så kallat "stöphus". Huset revs i slutet av 1960-talet. Det låg inte långt ifrån det hus som hans son Anders bodde i, (se nedan). Det nyttjades innan rivningen som brygghus, där man bl a tvättade och slaktade djur. Av de bilder som ännu finns kvar kan man uppskatta dess storlek till ca 7 x 5 meter, dvs ca 35m2.

I början av 1920-talet besökte Matts Wahlström och hans bror Carl Wahlström sitt gamla barndomshem i Söderskogen. Följande tre fotografier togs videt detta tillfälle. Fotografierna sitter i familjen Östmans fotoalbum.

Förstora bilden!
Foto från 1920-talet.
Förstora bilden!
Foto från 1920-talet.
Framför huset står bröderna Matts och Carl Wahlström.
Matts är den krafigare av de båda.
Klicka för att förstora!


Förstora bilden!
Foto från 1920-talet.

Vd samma tillfälle togs troligen onvastående kort
av de två bröderna Matts och Carl Wahlström.


När Anders Wahlströms sondotter Catherine Wahlström, från USA, år 1951 besökte släkten i Sverige gjordes ett besök på Söderskogen. Med vid besöket var också Matts Wahlströms sonson, Eric Wahlström och hans familj från Lidingö. De gjorde ett besök vid det gamla huset och förevigade besöket genom att ta några kort. Av fotografierna kan vi se att huset då var i mycket dåligt skick.

Förstora bilden!
Foto från 1951.

Framför huset står Catherine Wahlström från USA.


Förstora bilden!
Foto från 1951.

Framför huset står Ingeborg Wahlström från Lidingö med sina barn, Margareta, Jan-Eric och Birgitta samt Catherine Wahlström från USA.

Klicka på bilderna för att förstora dem!

Förstora bilden!
Foto från 1920-talet.
Förstora bilden!
Fotot taget år 2000.

Ovantående foto till vänster visar Eric Wahlströms hus bakifrån. det tog med all sannoligkhet vid samma tillfälle som de två korten ovan när bröderna Matts och Carl Wahlström besköte sitt barndomshem i Söderskogen på 1920-talet. Även detta kort sitter i target=_new>familjen Östmans fotoalbum. Vid ett besök på Söderskogen sommaren år 2000 togs ovanstående högra bild av platsen där Eric Wahlströms hus stod. Platsen nyttjas idag som allmänning.


Anders Wahlströms hus - Gruvdrängstorp 133 A

Anders Wahlström, som var son till gruvarbetaren Eric Wahlström, blev med tiden även han gruvarbetare vid Dannemora gruvor.

Han kom att bo med sin familj i ett "stöphus" som låg en bit från faderns hus. (Se karta!). Huset, som var numrerat som gruvdrängstorp nummer 133, finns ännu kvar och innehöll på den tiden två separata lägenheter, 133 A och 133 B. Det är 9 X 11.4 meter stort, dvs ca 103 m2.

Förstora bilden Foto juli 2000.

Gruvdrängstorp 133.

Förstora bilden Foto juli 2000.

Gruvdrängstorp 133.
Fotograferat från byvägen.

I den del av huset där Anders och hans familj bodde, den vänstra ingången, betäcknades som 133 A. I den andra delen, nr 133 B bodde gruvarbetaren Per Wahlström. Vem denne Per var är ännu inte känt.


Anders och Maria Wahlström med barnen Wilhelmina, Elida och Josef.
De två döttrarna är födda på Söderskogen.
Taget ca år 1879.

Anders bodde i huset till år 1870 då han emigrerade med sin familj till USA. Då övertogs hans bostad av gruvdrängen Anders Myrberg.

Under åren fram till sommaren år 2000 har huset haft ett flertal ägare. På senare år har det endast nyttjats som sommarbostad.

I juli månad 2000 var stöphus 133 och det intilliggande huset tillsammans inlämnade till en mäklare för försäljning. Fastigheten annonserades ut i Dagens Nyheter och fanns även utlagd på Internet. I annonsen beskrivs huset mer detaljerat.

Här kan du se hur annonsen på Internet så ut.

Sedan de nya ägarna flyttade in i huset år 2000 har det genomgått en genomgripande renovering och är nu stiligare än någonsin! De båda lägenheterna har bla slagits samma till en.


KARTAN ÖVER GRUVDRÄNGSTORP 133.


Under år 1982 - 1983 genomförde Dannemora Hembygdsförening en inventering av husen vid Söderskogen. Vid inventering ritades en karta över tomt nummer "H", vilket motsvarar Gruvdrängstorp nr 133.

På kartan ser vi Boningshuset markerat som "nummer 1" och Ladugården som "nummer 2". Enligt inventeringen hade hus "nummer 2" följande utseende: "Ladugård/skulle, stomme av sten, fasad av rödförgat timmer och brädor samt tak av gul tegel".
B - anger den nuvarande vägen upp till Söderskogen.

Se också kartan över alla husen i Söderskogen.




STORA KOPPARBERGS FÖRTECKNING ÖVER SÖDERSKOGEN

Förstora
Klicka för att förstora!


I Stora Kopparbergs arkiv i Falun finns en förteckning över Gruvdrängstorpen tillhörande Dannemora Gruvor från år 1869. Det var under denna tid som Stora Kopparberg ägde Dannemora Gruvor.

Av denna förteckning ser vi bl a att Anders stuga var "af stöpbruk med Spillertak". Till huset tillhörde också "Fähuset af gråsten med tegel" och "Boden af timmer med tegel".

Vi får också information om att tillhörande "öppen jord" omfattade 0,66 ha, men avgift betalades bara för 0,25 ha. Totalt betalades en arrendeavgift till Dannemora gruva för det som nyttjades på 8,53 kr för år 1869.




Historien om Söderskogen


Texten, som är skriven av Malla Jansson, Österbybruk, och är hämtad ur Dannemora Hembygdförenings årsskrift, 1989.


KARTA ÖVER SÖDERSKOGEN

Klicka för att förstora!

En bit in på 1700-talet kom de första gruvarbetarna till Söderskogen. Det började bli trångt i gruvsamhället, kanske en av orsakerna var de många krigsfångarna som lär ha bott och arbetat i gruvan.

År 1696 hade de s k allmänningarna, södra, norra och vestra, av kongl. Skogskommissionen, blivit upplåtna till Dannemora gruvor att mot att viss avgift avverka skog. Och det var en del av den vestra allmänningen som sedermera blev Söderskogen.

De som bosatte sig där fick antagligen timmer till sina stugor av gruvan, men fick förmodligen bygga dem själva. Stugorna var inte stora, omkr. 6 x 4 meter. Några av dessa stugor står ännu kvar. Senare byggdes lite större hus med 1 rum och kök, och trots att de hade många barn kunde de även ha mor- eller farföräldrar boende hos sig.

Det var säkert ett slitsamt liv. Först arbeta tungt i gruvan, sen bryta mark för att få sina täppor och potatisland. Mycket sten fanns det i markerna, det förstår man när man ser alla dessa stenmurar som omgärdar gårdarna och som bildade fägator för deras boskap.

Ingen väg fanns det. Det var till att ro, eller gå på isen, över Gruvsjön. Vägen byggdes en bit in på 1900-talet. Av Gruvsjön finns idag bara ett stort dike kvar, den invallades 1968.

Första gången Söderskogen är upptagen i Husförhörslängden är år 1746. Det fanns då ca 8 hushåll, inalles ca 21 personer.

1756 - 58 blev den vestra allmänningen uppmätt av lantmätare Olof Lindberg. På denna karta finns bl a upptaget "11 Söderskogsbacken af gruvarbetares potatisland och gårdstäppor, 60 Tld och 11 kplll", samt "Ligger i en skogsdunge omgiven av åker- och ängsmark". Slåttermark uppläts på flera ställen, t ex Hällemyrarna, Söderskogsflyn och Vestmyren. 1785 hade hushållen ökat till 24, med omkring 100 personer.

Arbetarnas ställning blev väl med tiden något bättre. Vid mitten av 1800-talet t ex erhöll de sin avlöning dels i pengar, dels spannmål, foder för en eller tre kor och några får, samt ett jordstycke. De bodde i sina små stugor och de som anlade stenmurar kring sina gårdar fick en viss ersättning av gruvan. Barnen kunde få arbeta med malmsovring. Gratialer utdelades till arbetslösa, enkor och barn.

Någon egentlig skola fanns inte, men i början av 1800-talet fanns det personer som mot en ringa ersättning bebringade barnen nödtorftiga kunskaper. För Söderskogens del var det E. Kjellströms enka, Brita Buss, (1814-27). År 1814 för en ersättning av 1 Rdrg 1816 1 Rdr och 24 skilling och 1821 2 Rdr och 24 skilling. Pigan Britta Kjellström övertog undervisningen 1827. (se fotnot)

1842 kom lagen om folkundervianing i riket som bestämde att det skall finnas en skola i varje församling, med av staten godkänd lärare. Och år 1847 upprättades ett reglemente för Films församling fasta skola där det bl a heter.

"Hvarje barn som fyllt 7 år är berättigad till intagning i skola, då föräldrar och målsmän sådant yrka, mot en afgift av 16 p Banco. Läroterminerna var 2 st, 1 mars-15 juli och 1 sept-l dec. Hvarje söckendag undervisas från 9-12 och 2-5 em med undantag lördagar som är lediga. Under mörka årstiden läses från 1-4 em. Hvarje dag bör dock barnen vara samlade kl half nio till deltagande i morgonbön".

1858 bestämdes att fasta småskolor borde anläggas på de ställen där det tidvis funnits. Söderskogen fick då sin första skola och detta hus står ännu kvar. Det är 7 x 4 meter och innehöll även bostad åt lärarinnan, som då hette Charlotta Hellman.(1858-1868)

1868 får församlingen en ny skola, uppförd av Dannemora gruvintressenter, på Haglösa hemmans område, för gruvarbetares barn från Söderskogen, Thetorpen och Norrtorpen. Lärarinnan var Maria Molin. Skolvägarna var nog inte alla gånger så trevliga. När man tänker på att barnen skulle gå från Söderskogen till Haglösa skola fanns ingen väg, antagligen en hel del skog. Varggrop lär ju ha funnits även vid Söderskogen, och vid ett tillfälle sägs det att 5 vargungar fångats på en gång. De fick inte vara rädda av sig precis.

Från en liten by som Söderskogen kan även stora män komma. År 1873 föddes här Carl Eldh, som så småningom blev en berömd bildhuggare.

Ja, förfäders slit har nu blivit en sommaridyll för många. Inte bara för de som bor där sommartid, utan även för oss andra som gärna tar oss en cykeltur på de små vägarna och njuter av utsikten.

Malla Jansson



Fotnot:

  • Britta Buss far hette Nils Buss, född 1718. Han var bror till Håkans fmf fmf, Anders Andersson Buss.
  • Britta Kjellström var dotter till Britta Buss.

  • Åter till Vår Släkthistoria.


    Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2005-10-15