Hänvisning till egen antavla.

Adl. ätten Pantzerhielms äldre härstamning Av Anders Perlinge Tidigare publicerad litteratur som upptagit uppgifter om ätten Pantzerhielms äldre härstamning har i vissa fall varit mycket knapphändig och/eller innehållit rena sakfel.1 Utan att själv har göra anspråk på fullständighet eller komplett felfrihet, vill jag försöka bidra med någon större klarhet i ätten Pantzerhielms äldre härkomst.     Den adlade stamfadern, majoren vid Södermanlands regemente Jacob (Henriksson) Holmestedt, härstammade på såväl svärds- som spinnsida från Tyskland. Fadern var grosshandlaren i Stockholm Hindrich Oluffson, barnfödd i Lübeck2, som den 17 nov. 1685 gifte sig i Stockholm (Tyska fs)3 med Maria Klein vilken då var änka efter köpmannen Emanuel Schwartz.     Troligen ankom Hindrich Oluffson till Stockholm strax innan sitt giftermål. Notisen om vigseln i Tyska fs utgör i vart fall det äldsta belägget för Hindrich Oluffsons närvaro permanent i Stockholm. Den 9 juli 1691 erhöll han burskap i Stockholm (se not 2). Paret fick fyra barn, Hindrich (Henrik) f. 1687, Anna Margaretha f. 1689, Maria Elisabeth f. 1690 och Jacob f. 1691.4 Av dessa uppnådde tre vuxen ålder. Maria Elisabeth avled blott 3 år gammal.5     Fram till 1693 bodde familjen troligen på Södermalm (Maria fs) och Prästegårdsgatan (eller S:t Staffansgatan)6 och möjligen är alla barnen födda där. I varje fall upptas som fast egendom i bouppteckningen efter modern Maria Klein "Een gård uti Södra Förstaden å dess frija och egnaliggande grund uppå Prästegårdsgatan belägen".7 Förvisso kan det vara så att familjen tidigare ägt andra hus i Stockholm eller bott i någon annans hus, men bland uppbudsprotokollen förekommer såvitt jag kunnat finna endast köp/försäljningar rörande fastigheten vid just Prästegårdsgatan, närmare bestämt i kvarteret Marsvinet.8 Ännu 1713 förestod en tvist om fastigheten, varvid Hindrich Oluffsons barn avsade sig rätten till gården ifråga.9 Sedan 1693 arrenderade Hindrich Oluffson krogen i Dalarö (Stockholms län), dit familjen då kom.10 Uppenbarligen ägde de samtidigt fastigheten på Södermalm. Dalarö krog hade strax innan drivits av Adam Deibel, vilken var gift med Anna Klein (Marias syster) och således svåger till Hindrich Oluffson.11 1699 avled Maria Klein, troligen i Dalarö. Hon begravdes i Maria kyrka i sin faders grav "medh bästa Päll och Båhr".12 Ringning med en klämtning skedde från Tyska kyrkan.13 Efter hustruns död 1699 gifte Hindrich Oluffson om sig (även om jag inte kunnat finna någon vigselnotis). 1703 upptas vid Dalarö krog krögaren Hindrich Oluffson och hustru Birgitta Barkman.14 Tillsammans hade de åtminstone två barn: Carl Georgen f. 1703 och Brita f. 1704.15 Året 1705 förekommer det sista belägget för familjens närvaro i Dalarö.16 Möjligen återvänder de till Stockholm detta år, men det kan inte beläggas. 1713 förekommer i en civilakt ett mål mellan Hindrich Oluffsons sterbhus och Magnus Montin.17 Således måste Hindrich Oluffson ha avlidit senast detta år. Akten ger dock intet besked härom. Hindrich Oluffson var som nämnts barnfödd i Lübeck. Fadern var med största sannolikhet hans namne, Heinrich Olufson. Framförallt omtalas i en civilakt i en där intagen kopia av ett kontrakt "Hr Hindrich Olfsen der Eltere von Lübeck".18 Av samma civilakt framgår, att denne Heinrich Oluffson måste ha avlidit senast år 1686 eftersom ett från det året kopierat kontrakt omtalar Hindrich Oluffson i Stockholm och "sein Sel. Vater in Lübeck". Den i Stockholm sig uppehållande Hindrich Oluffson kallas dessutom "Junior" i en annan civilakt.19 Vidare förekommer ytterligare ett indicium som talar för rimligheten i släktbandet far-son mellan de båda Hindrich Oluffson. Den 22 maj 1690 vigdes i Tyska kyrkan Elisabeth Olofsons med Johan Radou. Elisabeth benämns som "sal. Hn Henrich Olofsons Bürgers, Kauf- und Handelsmans in Lübeck nachgelassene Tochter".20 Örnberg menar att denna Elisabeth Olofson antagligen var syster till Hindrich Oluffson (g.m. Maria Klein).21 Detta förhållande styrks vidare bl.a. av att en Elisabeth Olofson var fadder till Hindrich Oluffsons 1687 födde son Hindrich.22 Dessutom var Johan Radou fadder vid Jacobs dop 1691.23     Sålunda torde det vara väl visat att ett syskonskap förelåg mellan Elisabeth och Hindrich Oluffson. Värt att notera är också, att namnet Oluffson inte användes som ett patronymikon utan gick i arv som ett släktnamn. Vem deras moder var känner jag icke till med någon större säkerhet. Från Archiv der Hansestadt Lübeck uppger man att i befintliga register upptas för 1600-talet blott en Henrich Oluffson, vilken 1645 skulle ha äktat en Elsabe Sutthoff.24 Registret omtalar vidare tre söner till paret ifråga, bland dem dock ingen Hindrich. Enbart utifrån arkivets meddelande kan inga vidare slutsatser med säkerhet dras, men då flera av varandra oberoende källor i Sverige talar om just Lübeck som extraktionsort för den aktuella familjen torde den i arkivets register omtalade Henrich Oluffson vara just den i Stockholm varande Hindrich Oluffsons fader. Om sedan hans år 1645 ingångna gifte är det uti vilket de till Sverige ankomna barnen är födda kan ej har avgöras, men om så varit fallet borde ju de återfunnits i arkivets register.     Maria Klein, den adlade Jacob Holmestedts moder, var född i Stockholm och döptes den 3 Jan. 1655.25 Fadern var skräddaren och kyrkorådet Johan Klein och modern dennes andra hustru Margaretha Dehnen. Familjen tycks inte ha ägt något eget hus, de har istället varit inneboende. År 1645 t.ex. bodde de i Inre kvarteret i Christoff Bagers hus.26 Året därpå har de flyttat till Södra kvarteret inom vilket de sedan kom att stanna (så långt de har kunnat följas i materialet), men de bor i olika hus olika år. Från 1648 till 1652 i Hans Kyles hus,27 1653 i Ture Ribbings hus28 men 1654 åter i Hans Kyles hus.29 Johan Klein (ibland Kleen) var född i Simmersbach (Hessen) i Tyskland den 10 dec. 1614.30 Föräldrarna var borgare i staden Simmersbach och hette Jost Klein och Barbara. En bevarad likpredikan över Johan Klein lämnar hans personalia: bl.a. omtalas att han lärt skräddarhantverket i Marburg (Hessen) och sedan rest som gesäll under flera år i Tyskland och Frankrike — mitt under det brinnande 30-åriga kriget. År 1634 kallades han som kammartjänare och personlig skräddare till Carl Gustaf (senare Carl X Gustaf av Sverige). 1638 medföljde Johan Klein Carl Gustaf på en resa till Frankrike och samma år erhöll han burskap inom sitt skrå. 1654 erhöll han kunglig tjänst hos Carl X Gustaf som hovskräddare.31 Sedan 1651 var han föreståndare for Tyska kyrkan och dess skola: "Und 1st: M. Johann Kleins Schneider zuin Vorsteher der Kirche und Schule: Erwälet".32 Snart blev han också medlem av de äldste och kyrkorådet.     Johan Klein var gift två gånger, först 1640 med Elisabeth Geijer (hovskräddaren Fredrik Geijers dotter).33 I detta äktenskap föddes bl.a. dottern Barbara Klein, vilken genom sitt gifte med Martin Casten Bellman blev stammoder för släkten Bellman i Sverige.34 Elisabeth Geijer avled 1648 och Johan Klein lät gifta om sig senare samma år den 19 oktober med Margaretha Dehnen.35 Hon var dotter till Kungl. Musikanten Jacob Dehnen (Da'hn, Dahne etc.). Moderns namn ar okänt, men hon tycks ha avlidit 1648/9.36     Liksom familjen Klein förefaller familjen Dehnen ha flyttat omkring mellan olika hus i Södra kvarteret. 1645 hyr de hos Lorenz Barkman, åren därpå hos Johan Adler Salvius.37 Jacob Dehnen var under åren 1640— 1655 verksam i vad som senare skulle bli Kungl. Hovkapellet.38 Den 22 dec. 1664 avled Johan Klein efter en tids sjukdom och Margaretha Dehnen blev änka.39 Som sådan levde hon intill sin död 1704.40 Som framgått ovan har släktnamnet Holm(e)stedt inte förekommit bland de tidigare grenarna, vilket faktum också Elgenstierna påpekat.41 I bouppteckningen efter Maria Klein 1702 benämns barnen med patronymikon Hindrichsson resp. Hindrichdotter (se not 7). Tio år senare kallas emellertid yngste sonen för "Jacob Hindrich Holmstedt" då han upptas som fältskärsgesäll vid Svea Livgarde under fältskären Wollf. Möjligen har han innehaft namnet sedan han blivit gesäll den 1 sept. 1710.42 I en civilakt år 1713 har alla syskonen antagit namnet: Hindrich Olson Holmstedt, Jacob Holmstedt och Anna Margaretha Holmstein (sic!), systerns namn troligen en felskrivning.43 Syskonen har således själva antagit sitt namn, vilket även framgår i klartext av det dokument Elgenstierna åberopat.44 Exakt vilket år de tagit namnet kan ej har avgöras, men det har alltså skett mellan åren 1702 och 1712 (1710?). Medan de båda äldre syskonen i allmänhet skriver sig Holmstedt, använder Jacob formen Holmestedt. Äldste sonen Hindrich Holmstedt sändes tidigt till Tyskland för studier. Redan 1700 anges han vara studerande,45 1702 anges orten vara Tyskland.46 Ett brev från Kammarkollegium till Kungl. Maj:t 172447 ger följande tjänsteförteckning för Hindrich Holmstedt: Efter utbildning till bokhållare blev han 1709 kallad som kammarskrivare till Pommern, 1711 till sekreterare vid Pommerska infanteriregementet, 1713 kallad till regementsauditör i Stettin,48 1716 fången hos preussarna under 11 månader, 1717 återkommen till Sverige, deltog 1718 vid en besiktningsmönstring under de la Gardie, kom samma år till Strömstad för att handha armens förrättningskassa, krigskommissarie s.å., 1719 tjänstgöring vid norska gränsen, 1720— 1724 i Riga som inspektor, 1724 utnämnd att överse flottans ekehandel i Pommern. 1730 blev han utsedd till svensk kommissarie i Danzig med diplomats ställning, emedan han "wist särdeles prof af all flit och skickelighet, jemwäl uti språken och Academiska studier förwarfwat sig god kunskap".49 Förvisso hade han diplomats ställning, men hans ekonomiska villkor var mycket ofördelaktiga vilket en rad brev från kollegierna till Kungl. Maj:t visar. Kanske var det därför som han år 1740 ansökte om postdirektörstjänsten for Pommern med säte Stralsund.50 Ansökan ankom emellertid för sent och Hindrich Holmstedt blev kvar som kommissarie i Danzig intill sin död den 18 juli 1761.51     Han besökte mycket sällan Sverige under kommissarietiden. 1746 erhöll han dock tillstånd för en hemresa "för des enskilte angelägenheters skul".52 Hindrich Holmstedt var en mycket flitig brevskrivare, åtminstone ex officio. Riksarkivets samling Diplomatica innehåller bl.a. 24 volymer brev och andra handlingar av hans hand.53 Språken han behärskade var svenska, tyska och franska. Systern Anna Margaretha Holmstedt var ännu 1705 kvar hos övriga familjen i Dalarö.54 I "ungdomen" kom hon som kammarjungru(?) till Nicodemus Tessin i Stockholm.55 Hon gifte sig så småningom med hovsekreteraren Pehr Palmrot, med vilken hon fick två barn som uppnådde vuxen ålder. Anna Margaretha Holmstedt avled som änka boende i ett stenhus i Klara fs vid "Carduans eller Stenhuggare Gränden uti Qwarteret Lon"56 den 21 juni 1767.57 Av bouppteckningen att döma levde hon ett ståndsmässigt liv som änka. Jacob Holmestedts biografi har tidigare publicerats i stora drag,58 och även om den kan kompletteras på flera punkter tar jag inte upp den till behandling i denna uppsats.     Därmed hoppas jag att en del av de felaktigheter som tidigare fått stå oemotsagda i tryck har korrigerats. Det skulle ha varit intressant att ytterligare följa ättens svärdssida, men detta har jag ännu ej haft möjlighet att fullgöra. Att det inte finns empiriskt utrymme för en verifikation av den släkttradition som relateras dels av Schlegel — Klingspor och dels av Elgenstierna i PHT,59 torde ha framgått av ovanstående. Möjligheten att Heinrich Oluffson d.ä. skulle ha varit son till en Jacob Sigfrid Bock (af Bukkila), förefaller liten. Vad som kan ha legat bakom traditionen är svårt att avgöra, i synnerhet som det åberopade originaldokumentet från 1761 inte verkar vara tillgängligt (eller finns det måhända i privat ägo?). Hur som helst förefaller släkttraditionen ge helt oriktiga upplysningar. Släkttavla över adliga ätten Pantzerhielms äldre härstamning   Jost Klein d. före 1664 Barbara N d. levde 1664? Jacob Dehnen d. 1655? NN d.1648/9       Heinrich Olufson d. senast 1686                                                                                                   NN Johan Klein f. 10/12 1614 d. 22/12 1664 g.m. 19/10 1648 Margaretha Dehnen d. 1704 rg 22/1         Hindrich Oluffson d senast 1713   g.m. 17/11 1685 Maria Klein f 1655 dp 3/1 d 1699 rg 29/1         Hindrich Holmstedt f. 1687 dp 28/7 d. 18/7 1761 og Anna Margaretha Holmstedt f. 1689 dp 22/6 d. 21/6 1767 g. Pehr Palmrot Maria Elisabeth f. 1690 dp 13/6 d. 1694 bg 29/5 og   Jacob Holmestedt (Nob. Pantzerhielm, nr 2343) f. 1691 dp 14/10 d. 27/9 1761 g. 1:o ? g. 2:o Marianne Billon     Källa: Se noterna. Noter 1 Elgenstierna (1930), V, sid. 654 ff. Schlegel - Klingspor (1875), sid. 210 f. Personhistorisk Tidskrift 1923, h. 3-4, sid. 240. 2 Handelskollegium AI:32, Prtkl, huvudserien 1691 (juli manad), pag. 239 (SSA). Lübecker Beiträge zur Familien- und Wappenkunde. Heft 4, sept. 1974. Lübeck 1974. Sid. 26 (Hintze, G. Lübecker in Schweden). 3 Tyska fs, ministerialböcker, CI:1:A, sid. 68 (SSA). 4 Tyska fs, ministerialböcker, CI:1:A, sid. 666 (SSA). Tyska fs, ministerialböcker, C1:1:B, sid. 681, 691, 708 (SSA). 5 Dalarö fs, ministerialböcker, CI. Döde 1694, maj månad, opag. (ULA). 6 Stockholms Gatunamn (1982), sid. 241. Numera Maria Prästgårdsgata. 7 Bou 1702:298, E II a 1:2:53 (SSA) 8 Uppbudsprotokoll 1700, sid 185, 200, 219. Dito 1703, sid. 115, 119, 123, 219 222 (SSA) 9 Civilakt 105/1713 (SSA). Avskrift av intyg. 10 Dalarö fs,AI:l,Hfl 1688- 1709 (ULA). 1693 pag. 16v återfinns Arrendatoren Henrik Oloffson, hustrun och jungfrun Catrin Margaretha (hustruns tid. gifte). År 1699 pag. 38v upptas hela familjen inkl. barnen, men inte modern som ju avled detta år. 11 Adam Deibel avled 1693 som änkeman. Hustrun Anna hade avlidit 1691. Dalarö fs, ministerialböcker C I, opag. resp. år(ULA). Jfr även Örnberg (1893), IX, sid. 55. 12 Maria fs, LIa:50, sid 52f och sedel 214 (SSA). Avgifterna betalda den 31 jan. 1699. 13 Tyska fs, LIf :23, opag. (SSA). Ringningen, ett slag, betalades den 29 Jan. s.å. 14 Dalarö fs, AI:l. Hfl 1688-1709 (ULA), 1703 pag. 51 v. 15 Dalarö fs, ministerialböcker CI, opag. 1703 resp. 1704 (ULA). 16 Dalarö fs, AI: I Hfl 1688-1709 (ULA). 1705 pag. 55v. 17 Civilakt 105/1713 (SSA). 18 Civilakt 108/1695 (SSA). 19 Civilakt 155/1698 (SSA). Passim. 20 Tyska fs, ministerialböcker, CI:1 :A, sid 75 (SSA). 21 Örnberg (1894), X, sid. 412. 22 Tyska fs, ministerialböcker, CI:1 :A, sid 666 (SSA). 23 Tyska fs, ministerialböcker, CI:I :B, sid. 708 (SSA). 24 Archiv der Hansestadt Lübeck, Dnr 180/84 - Wi/Kl, 13 febr. 1984. I förf.:s ägo. 25 Tyska fs, ministerialbok, CI:I :A, sid. 374 (SSA). 26 Ståthållarämbetets på Stockholms slott arkiv, Slottshuvudböcker, G1:IO, pag. 504 (Slottsarkivet). 27 Ståthållarämbetets på Stockholms slott arkiv, Slottshuvudböcker, GI:13, pag. 600, GI:I4, pag. 574v, GI:I5, pag. 610, GI:16, pag. 465, GI:17, pag. 192 (Slottsarkivet). 28 Ståthållarämbetets på Stockholms slott arkiv, Slottshuvudböcker, GI:20, pag. 242 (Slottsarkivet). 29 Ståthållarämbetets på Stockholms slott arkiv, Slottshuvudböcker, GI:22, pag. 242 (Slottsarkivet). (1655 har de ej återfunnits.) 30 Pfeiff, J.J. Das Lob = und Freuden = Opfer ... 1664. Sthlm 1665. Kat.sign. I Mdb (KB). Likpredikan över Johan Klein 3/1 1665, Personalia. 31 Se not 30. 32 Tyska fs, Kyrkorådets prtkl och handl., K III a 1 :1, pag. 74v (SSA). Valet antecknades under den 24 mars 1651. Likpredikan anger dock årtalet 1650. 33 Se not 30. Tyska fs, ministerialböcker, CI:1:A, sid. 1 (SSA). Klein anges komma "auss Hessen". Geijers ev. slaktsamband med släkten Geijer i övrigt är okänt. 34 Örnberg (1893), IX, sid. 55. Ett av deras barn var Johan Arendt Bellman, vilken blev professor i vältalighet vid Uppsala universitet och var skalden Bellmans farfar. Jfr Åminnelsetal över Professor Johan Arendt Bellman hållet av Professor Skytteanus Johan Upmarkch i Gustavianum, Upsala Anno 1710. Övers, till sv. av Monica Eriksson. Sthlm 1972. 35 Se not 30. Tyska fs. ministerialböcker, CI: 1 :A, sid 9 (SSA). 36 Ståthallarämbetets på Stockholms slott arkiv, Slottshuvudböcker, GI:14, pag. 572v (Slottsarkivet). I 1649 års mantalslängd står "HMs Musicant Jacob Dheen Siälff" under Södra kvarteret. Hustrun som omnämnts året innan torde ha avlidit något av åren. 37 Ståthållarämbetets på Stockholms slott arkiv, Slottshuvudböcker, GI:10, pag. 490, GI:11, pag. 449 (Slottsarkivet). 38 Norlind, T. och Trobäck, E. Kungl. Hovkapellets historia 1526—1926. Minnesskrift. Sthlm 1926. Förteckning över hovkapellets musiker, sid. 274. Vilket instrument han spelade är inte känt. 39 Se not 30. Tyska fs, Lla 2:43. Kyrkoräkenskaper. Ringningen betalades den 18 Jan. 1665 (SSA). 40 Tyska fs. LIf:28, Kyrkoräkenskaper (SSA). Ringningen betalades den 22 Jan. 1704. 41 Personhistorisk Tidskrift 1923, h. 3-4, sid. 238 ff. 42 GMR, vol. 117. Svea Livgardes mönstring i mars 1712 (KrA). 41 Civilakt 105/1713 (SSA). Avskrift av intyg. 44 Stockholms stads magistrals ekonomiprtkl och registratur, 1761 30 sept., pag. 150— 151v (SSA). 45 Dalarö fs, AI: I, Hfl 1688- 1709 (ULA). 1700, pag. 43v. 46 Moderns bouppteckning, se not 7. 47 Kammarkollegium till Kungl. Maj:t 11/5 1724, vol. 108 (RA). 48 Civilakt 105/1713 (SSA). 49 Kanslikollegium till Kungl. Maj:t 17/1 1730, vol. 18 (RA). 50 Kanslikollegium till Kungl. Maj:t 26/11 1740, vol. 29 (RA). 51 Riddarhusets äldre stamtavlor, Adl. ätten Pantzerhielm, nr 2343, (Riddarhusarkivet). 52 Kanslikollegium till Kungl. Maj:t 28/7 1746, vol. 37 (RA). 53 Tommos, S The Diplomatica Collection in the Swedish National Archives, Skrifter utg. av Svenska Riksarkivet, 5, Sthlm 1980. Sid. 146 f. Ingar i Polonica: Documents concerning Swedish agents in Danzig 1646-1793. 54 Dalarö fs, AI:1, Hfl 1688-1709 (ULA). 1705, pag. 55v. 55 Se not 44. 56 Bou 1767/3:892, E II a 1:2:205 (SSA). Gatan heter numera Karduansmakargatan. Stockholms Gatunamn (1982), sid. 157 f. 57 Klara fs, FIa:2, dödbok 1760-1770, pag. 278 (SSA). 58 Se t.ex. Leijonhufvud, K K Kungl. Södermanlands regementes historia, III, Uppsala 1914—19, sid. 241 f. Elgenstierna (1930), V, sid. 654 f. 59 Schlegel - Klingspor (1875), sid. 210. Personhistorisk Tidskrift 1923, h. 3-4, sid. 238 f. Förf. härstammar själv från Jacob Holmestedts dotter Eleonora Charlotta Holmstedt (min mfffmmm). Jfr Svenska Antavlor nr 3, 1981. Utgivna av Genealogisk Ungdom, Göteborg. ISSN 0349-1714. Antavla nr 15. sid. 82 ff.