Stora Bondegatan 15

i Stockholm


Klicka för att förstora

Stora Bondegatan 15 omkring år 1895.
Stocksholms Stadsmuseum (neg nr SSM Fa14738).
Klicka på bilden för att göra den större!

Samma vy den 4 december år 2000.

Min farfars morfar, bagaren Johan Gustaf Bergström, ägde under sin livstid fastigheten Stora Bondegatan 15 i Stockholm. I fastigheten bodde han med sin familj och där drev han också sin bagerirörelse.

Han flyttade in till fastigheten i oktober månad år 1855. Då var han sedan ett halvt år änkling. Han inflyttade med sina två pojkar, 6 och 3 år gamla, och sin blivande hustru pigan Carolina Hagelin. Vid denna tid bodde de som hyresgäster hos arbetaren P Olsson som ägde fastigheten.

I fastigheten, som var en tvåvånings träbyggnad, satte han upp sin bagerirörelse och omkring år 1860 köpte han in huset. Huset var detta år taxerat till 2.600 kronor.

Klicka för att förstora

Stora Bondegatan 15 omkring år 1895.
Stocksholms Stadsmuseum (neg nr SSM F48371).
Klicka på bilden för att göra den större!

Samma vy den 4 december år 2000.

Följande år, 1861, ansökte han om att få uppföra en ny fastighet på tomten, ett trevåningshus men bageri i bottenvåningen. Det nya huset skulle uppföras på gården till fastigheten.

Den 6 maj 1861 lämnade Johan Gustaf in sin ansökan om bygglov för det nya huset till "Stockholms Stads Handels och Economie Collegium". En vecka senare, den 13 maj 1861, fick han sin ansökan godkänd under vissa förutsättningar. Ansökan redovisas nedan. Den ritning på huset som medföljde ansökan finns också redovisad nedan.

Huset byggdes inte genast, vilket vi ser av 1862 år taxering. Fastigheten var detta år taxerad till 3.000 kronor. Möjligen påbörjades bygget under år 1862, men det stod nog inte klart förrän under 1863 eller 1864. Detta går att utläsa genom att 1864 års taxering värderar fastigheten till 16.000 kronor. Det nya huset medförde alltså att taxeringsvärdet höjdes med 13.000 kronor.

I det nya huset på gården bedrevs själva bageriet och i det gamla huset mot gatan såldes troligtvis brödet.

Klicka för att förstora

Del av A-R. Lundgrens karta från 1885 som visar området omkring Stora Bondegatan 15.
Klicka på kartan för att göra den större!

Gustaf brev bagerirörelsen med sin hustru fram till sin död år 1873. Därefter drevs rörelsen vidare av Carolina som senare gifte om sig med Per August Josephsson. Per August hade varit anställd i bageriet under en längre tid, först som dräng, senare som "Arbetsföreståndare" och han blev med tiden även han "Bagare".

När även Carolina avled i november månad år 1882, drev Per August förelsen vidare. Själva fastigheten ägdes, enligt Stockholms Adresskalender för år 1883, av "Josefsson C. enka Sterbhus", dvs Sterbhuset efter Carolina.

Följande år, 1884, ägdes fastigheten fortfarande av "Josefsson C. enka Sterbhus" men då tillsammans med "P A Rådberg, Bagare". Detta kan tyda på att ett av husen försålts till P A Rådberg.

I början av år 1885 avled även Per August. Han bodde i fastigheten till sin död. I Stockholms Adresskalender för detta år, 1885, kan vi se att Sterbhuset nu var upplöst och att Gustaf Bergström och Carolina Hagelins son, Evald Bergström, stod som ensam ägare till hela fastigheten. Noterat som ägare i Stockholms Adresskalender för år 1885 är "L E Bergström, Herr".

Under 1885 lade Evald Bergström ut fastigheten till försäljning. Det framgår av denna annons som han satte in i Stockholms Dagblad den 19 maj:

Följande år, 1886, var fastigheten taxerad till 24.000 kronor och ägdes då av "Andersson L P, Bagare". Bageriverksamheten fortsatte alltså i fastigheten och det kom den att göra i många år framöver.

En notering på 1940-talet av Evald Bergströms systerson, Hugo Bergström, gör gällande att: "Bagarmästaren Gustaf Bergström, Bondegatan 15, Stockholm. Ägde fastigheten, och sålde den för ca. 20.000 kr och nu är 3 stora hus på".

År 1895 låg det ännu ett bageri i fastigheten. I Stockholms Statsmuseums ägor finns två fotografier från denna tid som visar huset mot gatan. Av skylten ovanför dörren på fotografiet överst på denna sida kan vi läsa "Södra Spisbrödsbageriet". Om detta namn existerade redan under Gustaf och Carolinas tid är ännu ej känt.

De dåvarande husen på Stora Bondegatan 15 finns inte kvar idag utan revs troligen redan i slutet av 1800-talet. De fick ge plats åt ett större hus vid den stora nybyggnationen på Söder som genomfördes runt 1900.


ANSÖKAN OM BYGGNADSLOV

Johan Gustafs ansökan om bygglov finns arkiverad på Stockholms Stadsarkiv som ritning "BN 1861 410". Nedan redovisas ansökan renskriven. Vissa delar har varit svåra att tyda.


Klicka för att förstora Klicka för att förstora

Klicka för att förstora!


         410.

No 529. Ingif. d. 6 Maji 1861
Till Stockholms Stads Handels och
Economie Collegium
1861 den 7 Maji föridr. o rem. till beh.
G L Risman
 
 
Undertecknad ägare af egendomen No 15
wid Stora Bondegatan, Qvarteret Tim-
mermannen ämnar att inpå gården upp-
föra en nybyggnad ämnad till Bageri
och boningsrum enligt medföljande
ritning, och får hos högädle Collegium
anhålla om tillstånd dertill.
Stockholm den 6 Maji 1861.
Joh. Gust. Bergström
Bagare
 

Tillstyrkes. Collegi bifaller till sökandens an-
hållan med förbehåll att bjelk och tak-
lag afvexlas på 6 tums afstånd från
Skorstenens ytterkant, att dessa ……
Hvari, hvarpå eldstad skall erhålla eget rökes
spisen till 14 tum och kakelugnar till 6 tum
inre widd updrages till 3 fots höjd ofvan
taknocken, att framför alla eldstäder
inlägges stenplaner, vid spis 18 tum och
vid kakelugn minst 12 tum breda; o
i winden inlägges brandbotten; att huset
igenom updrages Stentrappor med vind
stängda med jerndörrar; att alla inner-
tak och brädväggar röres och kalkrappas, ..
fodran på båda sidor; att vattentake..
täckes antingen med tegel, skiffer eller
jernplåt samt att detsamma icke er-
håller fall åt grannens tomt, att tomt-
…….. blifver af Stadsingeniören utan
samt att alla byggnadsordningars til-
lämpliga föreskrifter iakttages.
Stockholm d. 13 Maji 18
P Meurling Ludvig …..


RITNINGEN PÅ HUSET

Med ansökan om bygglov bifogades också en ritning över huset. Även den finns arkiverad på Stockholms Stadsarkiv som ritning "BN 1861 411".


Klicka för att förstora Klicka för att förstora Klicka för att förstora

Klicka för att förstora

Klicka för att förstora!

Av ritningen kan vi se att huset skulle bli 25 alnar långt, 11,5 alnar brett och 18,5 alnar högt. Dessa mått översatta till meter ger ett hus som var 15 meter långt, 6,9 meter brett och 11,1 meter högt exkl. skorsten.


Åter till Vår Släkthistoria.


Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2020-04-14