Text och bild är hämtad ur boken "Våra Kyrkor", Klarkullens Förlag AB, 1990.
Foto: Margareta Boman
Enligt legenden utpekade den Helige Sigfrid här platsen för en
kyrka. Han lät också
inviga kyrkogården.
Detta måste ha ägt
rum under missionstiden på 1000-talet. Sannolikt byggdes även
här först en mindre
kyrka av trä (stavkyrka), innan den äldsta
delen av den nuvarande kyrkan uppfördes
av bruten kalksten under medeltidens romanska skede, tidigt
1100-tal. Den har utgjort en för stiftet
ovanligt stort tilltagen
absidkyrka, i proportioner och mått nära överensstämmande med Husaby.
Falköpings kyrka var från äldsta tid helgad åt Olof den helige. Sålunda blev Olofsdagen den 29 juli kyrkans största högtidsdag. Vid 1800-talets mitt genomgick kyrkan en omfattande reparation, liksom 1918-1920. En ny sakristia byggdes. Tornspiran återställdes till sin ursprungliga form och höjd. Västra portalen försågs med en dörr av ek. Vid den omfattande restaureringen 1950 under professor Gunnar Hovings ledning och 1959-61 med professor Ivar Tengbom som arkitekt gjordes både utanför och innanför kyrkomurarna arkeologiska undersökningar, som i hög grad vidgade vår kunskap om kyrkans ålder och dess byggnadshistoria.
VÄGBESKRIVNING:
S:t Olofs kyrka vid S:t Olofsgatan, i närheten av Stora Torget, Falköping.
HÅKANS ANFÄDER SOM VERKAT I KYRKAN
Andreas Hodhelius, Kyrkoherde, 1675 - 1706
Sven Wallbeck, Adjunkt, 1704 - 1712.
Åter till Släktsocknar och Orter.
Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2000-06-09
|
