NÅGOT OM

SLÄKTEN FRÅN BJURERUD

OCH GÅRDEN DEN KOMMER FRÅN

Forts.


[ Inledning ] [ Källor ] [ Det historiska perspektivet ] [ Gården ]
[ Något om släkten från Bjurerud ] [ Kyrkböcker ] [ Släkten från Bjurerud ]



GÅRDEN


[ Laga skifte ] [ Bjurerud i förhållande till övriga Alster ] [ Vem var Jonas Bjursson? ]
[ Fler forskningsuppgifter! ] [ En större affär ]


Albin Zernander skriver i sin bok "Alster från äldre och nyare tid", följande om gården Bjurerud.

- - - Här kommer vi in på en annan grupp till vilken ett flertal härstädes kunna hänföras. Ändelsen kommer från fornnordiskans "rydja" och betecknar röjning i skogsmark. Namnen bildades under vår egentliga medeltid 1000-1500 talen. Förra sammansättningsdelen utgör vanligen namn å förste röjaren eller något annat för platsen karaktäristiskt. Här "bäverröjningen".- - -

Zernander säger också att första gången Bjurerud nämns i Jordeboken är år 1600. Andra källor anger den tidpunkt namnet först förekommer till före år 1540. Det senare är mycket troligt, men källorna är svårforserade.

Säkert är dock att av boskapslängden från år 1626 framgår att Biurud. som det då stavades hade en boskapsbesättning jämförbar med andra "gamla" gårdar. Det vill säga gårdar som med säkerhet fanns före 1540.

Här följer i klartext det som återfinnes i boskapslängden.

 

Jona i Biurud

 

 

 

 

 

Utsäde

- - - - - - - - - - - - -

2 1/2 tunna

 

 

Hest

- - - - - - - - - - - - -

1.

 

 

Stutor

- - - - - - - - - - - - -

5.

 

 

Koar

- - - - - - - - - - - - -

7.

 

 

Quigor

- - - - - - - - - - - - -

4.

 

 

Bok

- - - - - - - - - - - - -

1.

= Bock

 

Risbiter

- - - - - - - - - - - - -

3.

= "Ungbockar"

 

g. gette

- - - - - - - - - - - - -

5.

 

 

u. gett

- - - - - - - - - - - - -

1.

 

 

g. får

- - - - - - - - - - - - -

5.

 

 

u. får

- - - - - - - - - - - - -

1.

 

 

g. svin

- - - - - - - - - - - - -

1.

 

 

Om vi studerar Alster sockens Jordebok från år 1630 ser vi också att jordboksräntan är densamma för alla gårdarna på sidan. Hösserud överst och Biurud längst ner. Detta tyder på att samtliga vid denna tidpunkt var väletablerade i bondesamhället.

Det får nog anses som mycket lyckligt både för gården och för släkten. som "alltid" bott där, att försynen placerade dem just på denna plats. Landsdelen tycks genom århundraden klarat sig lindrigt undan både krigets härjningar, (jfr Småland och Östersjölandskapen) och farsoter. Detta har inneburit att de bofasta bönderna här kunnat åtnjuta ett relativt välstånd, trots pålagor och år av missväxt.

[ Här har Arne Ilefors lagt in kopior ur en Boskapslängd från 1626 och ur Jordboken från 1630. Dessa har jag pga dålig kvaliltet inte kunnat lägga in på denna sida. ]

Hur många bönder det funnits som mest på Bjurerud återstår att utreda. Närmare studier av boskapslängderna ger tillsammans med skattelängderna ganska säkra besked. Den säkraste källan, Husförhörslängden är inte tillgänglig före år 1721. Troligen började delningen av hemmanet Bjurerud genom arv och etablering av äldste son som självägande bonde, redan i slutet av 1600-talet. 1721 fanns med säkerhet två men troligen fyra bönder på hemmanet, som var befryntlade med varandra. År 1800 var antalet tre, där alla var släkt. I gamla tider hade nog Bjurerud karaktär av en mindre by, med bebyggelsen samlad och tegarna utspridda där bäst möjlighet till god skörd fanns.

Delning av hemman i lagens mening var i vissa fall tillåten redan på 1500-talet. För att motverka ägosplittring och därmed försämrad avkastning, påbjöds från mitten av 1700-talet det sk Storskiftet, som sammanförda ägolotterna i större enheter, utan att spränga bygemenskapen. I hur stor omfattning detta berörde Bjurerud återstår också att utreda. Storskiftet avlöstes enligt en stadga från 1827 av det sk Laga skiftet, som innebar att bygemenskapen sprängdes. Även denna gång berördes bodelen av Bjurerud i ringa omfattning.


LAGA SKIFTET

Laga skifte genomfördes för Bjureruds del år 1834. Det innebar en noga genomförd inventering och taxering av samtliga ägor. Om det vid samma tillfälle skiftades jord är osäkert, det är svårt att utläsa detta ur de bevarade gårdshandlingarna.
Då Bjurerud utgjorde 1/4 dels krono skattehemman fördelade sig ägorna på de olika bönderna enl nedan:

 

Peter Nilsson

5/48 dels hemman

Magnus Andersson

-  dito  -

Erik Olsson

1/24 dels hemman


BJURERUD I FÖRHÅLLANDE TILL ÖVRIGA ALSTER

Nedanstående tabell visar folkmängden på de olika gårdarna och bruken i Alster socken 1721. Det är det första året regelrätta husförhörslängder finns tillgängliga. Som jämförelse återges originaltexten för Nils Nilsson i Bjurerud med hushåll, längst ner på sidan.
(Not. Originaltexten inte inlagd på denna sida)

 

Höije

40

pers.

 

Glänne

12

pers.

Björby

47

»

 

Bergsäng

24

»

Gräsås

25

»

 

Finsnäs

18

»

Skål

35

»

 

Dufnäs

7

»

Mosstorp

29

»

 

Löfnäs

8

»

Ulvsbyn

17

»

 

Snarstad

32

»

Lindrågen

12

»

 

Mellsjö

10

»

Åstorp

17

»

 

Snarstadstorp

19

»

Ås

9

»

 

Ö:a Hult

18

»

Koltorp

6

»

 

V:a Hult

7

»

Berstorp

8

»

 

Nygård  (1 brukningsdel)

8

»

Hösserud

17

»

 

Blomsterhult  (2 brukn.-del.)

12

»

Samsjötorp

14

»

 

Bäckelidtorp  (2 brukn.-del.)

12

»

Sjöstad

7

»

 

Bäckelijd

22

»

Kärne

10

»

 

Tällerud

6

»

Bjurerud

23

»

 

Sätter

12

»

Skacklerud

14

»

 

Nybacka

28

»

Hasselbol

20

»

 

Öijering

11

»

Sveanäs

9

»

 

Mosserud

18

»

Döle

22

»

 

Backa

18

»

Hallanda

12

»

 

Byen

17

»

Kilstad

8

»

 

Högåsen

7

»

Bengtsbol

7

»

 

Gunnerud

15

»

Brohage

6

»

 

Ringsåker

8

»

Alstrum

25

»

 

Sönnå.

3

»

Prästgården

28

»

 

Långnäs (2 brukn.-delar)

16

»

Brandsbol (2 brukn.-del.)

17

»

 

Skrymterud (3 brukn.-delar)

16

»

S:a Forsnäs

37

»

 

Forsnäs bruk

18

»

N:a Forsnäs

18

»

 

Alstrunisbruk

26

»

Rotenäs

14

»

 

Gunneruds bruk

14

»

 

 

 

 

Tillsammans 986 pers

 


VEM VAR JONAS BJURSSON?

I Bjurerud förvaras ett fastebrev daterat 1829, där Magnus Andersson förvärvar en del av hemmanet Bjurerud. Säljaren är omyndige Jonas Bjursson.
Vem denne Jonas var, är ännu en av de intressanta pusselbitar som återstår att finna. Eftersom denne Jonas var ägare av ett stycke Bjurerud är det troligt att han fått det genom arv och därmed också troligt att han härstammade från Bjurerud. Det är förmodligen till hjälp att veta att hans förmyndare var Jonas Jonsson i Samsjötorp.

Det är i övrigt av stort intresse att läsa detta Fastebrev. Brevet visar hur stor man i samhället en häradshövding var år 1829.

Redan överskriften talar om vem som bestämmer och vad som i fortsättningen skall gälla.


FLER FORSKNINGSUPPGIFTER!

Om någon i släkten vid något tillfälle skulle komma på idén att forska vidare i Bjureruds gårdshistoria, så erbjuder senare delen av 1800-talet och första årtiondena av 1900-talets ägarförhållande troligen mycket av intresse.

Utöver själva Bjurerud har funnits flera torp och utgårdar i släkten. bebos några av dessa fortfarande av Bjureättligar?

Hösserud, som ägs av Dagmar Andersson, är av ungefär samma ålder som Bjurerud. Finns det någon tidigare släktskap mellan folket på dessa gårdar, än den som upprättades genom Anders Fredrik Magnusson?

[ Här har Arne Ilefors lagt in kopior på ovanstående Fastebrev från 1829. Detta har jag pga dålig kvaliltet inte kunnat lägga in på denna sida. ]


EN STÖRRE AFFÄR

Trots att Laga skiftet, för Bjureruds del var pappersmässigt klart redan år 1834, så var inte all mark skiftad år 1900. Det förefaller ha varit mindre bördig utmark, som återstod att samsas om. De tre bönder som då brukade Bjurerud ansåg sig därför säkerligen göra en god affär, när de av den gemensamma oskiftade marken sålde 50 tunnland mosse till Forshaga Sulfit AB. Att man var noga med den juridiska täckningen, framgår av köpekontraktet, som här återges i sin helhet.


 

Köpekontrakt.

 

Till Forshaga Sulfit Aktiebolag upplåta och försälja vi härmed Femtio tunnland utaf vår egande mosse å Hemmanet Bjurerud i Alsters socken af Väse härad och Betecknad med figur 85 1/2 och 85 3/4 å den år 1833 och 1834 af E Löfgren författade laga skifteskartan öfver nämnda hemman, skolande sagda 50 tunnland utav figuren vara belägna längst i nordvest af sagda figuren, dock så att i första rummet af figuren af oss säljande behållas, en kant af mossen der den gränsar intill skogs och åkermarken men köparne deremot erhålla rågångssidan af mossen emot hemmanet Östra Deije.

Köpevilkoren Bestämmes i Öfrigt  sålunda:

 

1.)            Som laga skifte å hemmanets odelade mossar är begärdt så är mellan köparne och säljarne öfverenskommet, att vid sagda skifte ingen ändring får göras uti ofvanstående bestämmelser, samt att vid sagda skiftesförrättning vi säljare förbinda oss att inför lantmätaren träffa den förening att våra nu egande hemmansdelar tillsammans skola minskas med jämnast så stor andel, som ofvan skrifne försålda 50 tunnland komma att efter gradering utgöra i hela skolande sålunda köparens egendom dervid åsättas hemmanet och skola alle skatter och onera som derigenom komma att drabba den frånsålda delen utgöras af köparne ifrån först Januari det år som följer näst efter det skiftet vunnit laga kraft eller af samtliga skiftestagets delegare blifvit godkändt.

 

2.)            Tillträdet sker genast och köpeskillingen bestämmes till kronor Ett-tusensjuhundrafemtio, som betalas genast och skall sagda köpeskilling 1750 Kronor delas oss säljare emellan i proportion af vår nu egande skatterätt i hemmanet.

 

3.)            Köparen skola vidkännas den andel i skifteskostnaden, som belöper sig på deras blifande skatteören äfvensom ensamma betala lagfartskostnad för detta köp.

 

4.)            Säljarne tillförbindas att genast efter det skiftet vunnit laga kraft eller blifvit af dem godkändt utfärda köpebref på den försålda fatigheten.

Häraf äro två exemplar vexlade.

Alstrum Bjurerud den 31 Oktober 1900

                                               

                Johannes Larsson
                N Pettersson

                Christian Wahlund

Antages

För Forshaga Sulfit Aktiebolag

Karl A af Ekström

 


Den 5 november år 1900 erhöll säljarna sin köpeskilling.
Summan fördelades sålunda.

    Johannes Larsson, 729 Kr 16 1/2 öre
    Nils Pettersson, 729 Kr 16 1/2 öre
    Christian Wahlund, 291 Kr 67 öre

Vid samma tillfälle sålde NP och ChW till samma köpare ett stycke mosse som de tydligen var ensamma ägare till. Arealen uppgick till 14 tunnland och 13,6 kappland. Köpeskillingen var 504 Kr och 82 öre.


Sista sidan i köpekontraktet, som upprättades vid den gemensamma försäljningen av mossen .
De inblandades namnteckningar längst ner på sidan.


Nästa avsnitt
-
[
Något om släkten från Bjurerud ]


Åter till Vår Släkthistoria.


Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2001-08-21