| ||||||||||
Axel Gustafsson
Vid tio års ålder så flyttade hela familjen från Buda till torpet Karlslund under Stensberg i
Bro socken, Värmlands län, där fadern blev egen torpare.
[Karta]
Vid 18 års ålder var det dags för Axel att börja försörja sig själv.
Den 26 oktober 1884
lämnade Axel hemmet och tog plats som dräng
hos arrendatorn Anders Johansson på gården
Göpefjell i Eds socken. Här stannade han i ett år.
Året därpå, 1885, flyttade han vidare och fick plats som dräng hos egaren Carl Fredrik
Segerlind på gården Uddersrud i samma socken. På Uddersrud stannade han i två år, till år
1887.
Exakt vad som hände tiden därefter är lite oklart. I Husförhörslängden för åren 1886 - 1890
är han antecknad under rubriken "Lösdrivare" i Eds socken. Det är också noterat att han arbetat
på gården Uddersrud till 1887 och att han den 14 juli 1888 fått en utflyttningsattest utskriven
för flytt till Karlstad. Om han flyttat dit eller ej är inte fastställt.
Vidare är det noterat att det är "lyst till äktenskap den 2/2 1889 med
Maria Katarina Larsdotter p.110". P.110 anger att hon var
inskriven i Husförhörslängen på sidan 110, vilket omfattar gården Kollerud.
Den 5 mars 1889 vigdes Axel, "dräng från Uddersrud", med Katarina, "från Kollerud". De blev det
femte brudparet i Eds socken detta år. Var de bosatte sig efter vigseln är inte känt. Dock
flyttade både Axel och Katarina till 6 november samma år, 1889, till gården Stensberg
i Bro socken, där Axel fått plats som "Dagkarl". Där stannade de i fem år.
Den 1 december år 1894 flyttade familjen åter till Eds socken. Då till en av gårdarna i Kollerud
där Axel fick jobb som "Arbetare". Familjen bestod då av fyra personer, Axel och Katarina, samt
de två barnen Karl Ivar, 4 år, och Gerda Hildegard, 1 år.
Var i Kollerud de bodde på under denna tid är inte känt.
Möjligheten finns att det var hos Axels svärfader, Lars Bengtsson och hans familj, som de flyttade in. De bodde
vid denna tid på den egendom i Kollerud som kallades för Slåttbråten. Egendomen hade mer storleken av ett
torp.
[Karta]
Exakt hur ägande av Slåttbråten såg ut under dessa år är inte känt, men den 2 april 1897 köpte Axel och hans hustru Katarina gården Slåttbråten
i Kollerud. Säljare var då hustruns bror Johan Larsson och köpeskillingen var på 2.104 kronor. Den 1 november 1904 beviljades lagfart och gården blev då en
fristående fastighet.
När Axel och Katarinas tredje barn, dottern
Ellen Augusta, föddes den 2 oktober 1898, är
Axel noterad i kyrkboken som "Egare Kollerud".
Vid födelsen av deras fjärde och sista barn i juli år 1900, dottern Astrid Karolina,
var de fortfarande
bosatta på Slåttbråten. Där bodde också svärföräldrarna samt Katarinas syster Augusta.
Familjen bodde kvar på torpet Slåttbråten i Eds socken till år 1916, då Axel köpte gården
Säter i Alsters socken, Värmlands län.
[Karta]
Enligt noteringar i kyrkböckerna så flyttade familjen till
Säter den 1 april 1916.
Säter brukade han i 13 år, till år 1929, då han blev tvungen att
sälja hela egendomen för att få loss pengar. Axel hade gått i godo för en vän genom att
skriva på växlar. Då vännen gick i konkurs fanns ingen annan lösning än att sälja Säter.
När de den 4 april 1929 lämnade Säter flyttade Axel in hos dottern
Ellen och hennes man
Gunnar i
Mosstorp, i samma socken.
[Karta]
Hans hustru
Katarina flyttade till dottern Astrid och hennes make Artur Jansson i Ulvsby, också det i Alsters socken.
Axel bodde sedan i Mosstorp i Alsters socken, Värmlands län, till sin död den 20 mars 1937, 71 år gammal. Han avled av "Hjärtfel
och Magkräfta" och
begravdes vid Alsters kyrka den 28 mars. Noterat är också att han haft "Lasarettsvård".
† Gravstenen vid Alsters kyrka.
|
![[Karta]](javascript:OpenBlankWindow('karta_gard_mosstorp-astorp.jpg', 325, 325)){kind=link}