| |||||||||
Carl Alfred Johansson
Carl Alfred föddes den 27 januari 1859 på ett torp under gården Rännefala i Slöta socken i Skaraborgs län. Han döptes följande dag, den 28 januari. Han var tredje barnet till torparen Johannes Johansson och hans hustru Johanna Isaksdotter i en barnaskara av totalt åtta barn. När han var tre år gammal flyttade familjen från Slöta socken till Sparreholms Järnvägsstation i Hyltinge socken, Södermanlands län. Där hade fadern, den 18 december 1862, fått arbete som dräng. Familjen flyttade vidare fyra år senare, den 24 oktober 1866, till Malma Gästgivaregård i Lilla Malma socken i samma län. Där fick fadern plats som statdräng och arbetskarl. Till Uddberga i Helgesta socken flyttade familjen i oktober 1871 där fadern också hade arbete som statdräng. Den 10 februari 1873 flyttade Carl Alfred från familjen i Uddberga och fick plats som statgosse på Sparreholms gods i grannsocknen Hyltinge. Två år senare, år 1875, fick han plats som betjänt hos Överstelöjtnant Frick på Åkerö gård i Bettna socken, Södermanlands län. Här stannade han i två år tills han på hösten år 1877, den 8 september, begärde arbetsbetyg för att flytta vidare till Stockholm. Carl Alfred var då 18 år gammal. Carl Alfred flyttade in till Kungsholmen och Marieberg den 12 december 1877. Här bodde han till följande höst då han flyttade vidare till Solna där han fick plats på restaurang. I Solna bodde han på adressen Jakobsberg. Till honom i Solna flyttade också hans tre år yngre syster Amanda Sofia. Hon flyttade in samtidigt med honom och kom då närmast från Jönköping. Den 9 januari 1880 flyttade han vidare till Köpmangatan 10 i Gamla Stan i Stockholm. Där bodde han endast en kort tid och flyttade den 3 mars samma år vidare till Stora Bastugatan 29 i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Ett drygt halvår senare, den 15 september, flyttade han åter, nu till Katarina församling och adressen Götgatan 25. Här kom han att bo samman med sin blivande hustru, Augusta Bergström. Den 10 oktober samma år, 1880, sammanvigdes han och Augusta i Katarina kyrka. Vigseln förrättades av vigselförrättare Isberg. Carl Alfred är i vigselboken antecknad såsom "Värdshusidkare". Både Carl Alfred och Augusta var detta år 21 år gamla. I Mantalsuppgifterna för 1881 är det antecknat att Carl Alfred "Idkar Nykterhetsvärdshusrörelse". Vidare att de hade två jungfrur anställda samt fyra inneboende. Senare samma år, den 28 november, flyttade familjen vidare till Bromma och adressen Fridhem nummer 27. Ett halvår senare, den 10 maj 1882, flyttade familjen igen, då till Vretstorp i Viby socken, Örebro län.
Där blev Carl Alfred gästgiveriföreståndare på Vretstorps Gästgiveri. Gästgiveriet i Vretstorp hade tidigare legat strax norr om samhället vid allfartsvägen, men hade nu flyttat till fastigheten Sällerhög intill järnvägsstationen i Vretstorp. För Carl Alfred gick det inte så bra med driften av Gästgiveriet utan ganska snart blev det konkurs. Se vidare "Wretstorps Gästgivaregård och konkursen år 1883. Som drängar på Gästgiveriet kom två av Carl Alfreds yngre bröder, Oskar Wilhem och Ernst Edvin. De kom till Vretstorp från Helgesta socken den 29 november 1882 . Oskar var då 15 år gammal och Ernst Edvin 12. Ernst stannade till den 21 mars 1884 då han flyttade vidare till Ripsa socken och systern Matilda Josefina. Oskar arbetade som dräng hos Carl Alfred till den 23 juli 1886 då han flyttade vidare till Hallsberg. Oskar hamnade så småningom som renhållningsarbetare i Stockholm där han avled 1947, 79 år gammal. Ernst blev soldat i Ripsa socken och fick efternamnet Fält. Han flyttade senare vidare till Luleå där han blev stationskarlsförman. Ernst avled i Luleå år 1902, endast 32 år gammal. När Oskar slutade som dräng hos Carl Alfred fick han ett betyg utskrivet. Betyget finns ännu bevarat och av Oskars barnbarn Jan Johansson i Linköping har vi fått foton på Ernst Edvin, Oskar Wilhelm och på betyget.
Under tiden i Vretstorp föddes också deras andra och tredje barn, sönerna Hugo år 1882 och Gunnar år 1885. Deras första barn, sonen Evald som föddes redan år 1881, hade avlidit endast en månad gammal. I maj 1885, tre månader efter att sonen Gunnar fötts, avled hans hustru Augusta i vattensot. Carl Alfred blev då ensam med två små barn, Gunnar och hans två och ett halvt år äldre bror Hugo. Efter Augustas bortgång bodde Carl Alfred kvar i Vretstorp. I början av följande år, den 2 januari 1886, tog han med sig pojkarna till Stockholm, där hans hustrus bror Evald Bergström och hans hustru Maria bodde. Enligt vad som alltid sagts av min farfar Hugo, så skulle Carl Alfred då ha lämnat in pojkarna hos deras morbror Evald Bergström, som då bodde i huset Hornsgatan 54, och sedan aldrig mera kommit tillbaka. Han skulle heller aldrig mer ha hörts av. Vart Carl Alfred tog vägen har inte varit känt och sonen Hugo ville heller aldrig göra några efterforskningar för att försöka få svar på vad som hände hans far. En hypotes har varit att han kanske utvandrat till USA eller något annat land. Sedan 1975 har jag sökt i flera emigrantregister, både i originalböcker och i det som senare funnits tillgängligt på Internet, för att försöka att lösa gåtan med vart Carl Alfred tog vägen. All min efterforskning var resultatlös. Möjligheten fanns ju att han emigrerat till USA via Danmark och där först bytt identitet. Många gjorde så i slutet av 1800-talet. Men under julen 2002 kom vändningen! En slumpmässig sökning i den databas som Arkion hade lagt ut på Internet, som omfattande Folkräkningen år 1890, visade ett antal personer som hette Carl Alfred Johansson och som var födda 1859. Vidare sökning i databasen visade att den person som bodde i Masthuggs församling i Göteborg var rätt Carl Alfred! Att jag hittat rätt person kunde jag lätt konstatera eftersom även sonen Gunnar bodde hos honom enligt de uppgifter jag hittade. Äntligen var jag gåtans lösning på spåret. En intressant frågeställning är varför sonen Hugo inte kände till att hans far vid denna tidpunkt bodde i Göteborg. Svaret på detta får vi tyvärr aldrig reda på. Den vidare forskningen visade vad som hände Carl Alfred i Göteborg. Enligt Kyrkböckerna i Viby församling för år 1886 så utflyttade familjen, dvs Carl Alfred och hans två söner, från Sällerhög på Skävi's ägor i Vretstorp till Stockholm den 2 januari 1886. Carl Alfred står då noterad som "förre Gästgiveriföreståndaren". Att Carl Alfred åkt till Stockholm och att han besökt sin svåger, Evald Bergström, för att lämna sonen Hugo vet vi med säkerhet. Vart han och sonen Gunnar därefter tagit vägen är däremot fortfarande oklart. Lite mer än två och ett halvt år senare dök har alltså upp i Göteborg. Med sig hade han också sonen Gunnar, då 4 år gammal. De står som inflyttade till adressen 7 kvarteret 13 i Gustavi/Domkyrkoförsamligen i Göteborg den 16 oktober 1888. Enligt kyrkböckerna så kom de då från Viby socken i Örebro län, vilket nog inte varit fallet, eftersom de stått som utflyttade till Stockholm i Vibys kyrkböcker. I kyrkboken i Göteborg är också följande noterat "Brist i bevis från 2/1 1886 -10/10 88". Enligt noteringen skall det alltså inte finnas några noteringar i kyrkböcker var de har varit under denna period. Var de har befunnit sig under denna tid är oklart. I december 2006 besökte min far och jag Landsarkivet i Uppsala för att se om det i Domboken för Grimstens Härad, Örebro län, fanns något inskrivet om Carl Alfred. Och det gjorde det! I den kan vi läsa att Gästgiverirörelsen inte gick så bra, utan gick i konkurs i slutet av år 1883. Som en följd av konkursen fick de i april 1884 sälja alla sina ägodelar. Tack vare ett borgenärsackords och ett avtal om att få behålla delar av det försålda lösöret fram till den sista december 1885, kunde ändå Gästgiveriet drivas vidare. Dock uppstod nya problem i början av januari 1886 som innebar att Carl Alfred blev stämd och senare även fälld för "förskingring av anförtrodt gods". Detta kan vara förklaringen till att han lämnade Vretstorp och åkte till Stockholm, lämnade barnen hos deras morbror Evald Bergström och mer eller mindre själv "gick under jorden". Mer information om konkursen, stämningen och den fällande domen för "förskingring av anförtrodt gods", se "Wretstorps Gästgivaregård och konkursen år 1883". Hur det kom sig att han år 1888 flyttade till Göteborg har vi ännu inte hittat någon förklaring till. En vecka efter att han och sonen Gunnar inflyttat till Göteborg, den 24 oktober 1888, tog Carl Alfred dock ut "ledighetsbevis" från Viby inför sitt stundande äktenskap med Edla Strömberg från Masthuggs församling i Göteborg. Den 22 februari 1889 gifte han sig i Masthuggs församling, Göteborg, med Edla Karolina Strömberg. Hon var född den 21 juni 1854. Var hon föddes är inte känt. Vid tiden för äktenskapet bodde hon hos sina föräldrar i Masthuggs församling, Göteborg, på adressen 6 Roten 9 B, Paradisgatan. I vigselboken är det också noterat att Carl Alfred arbetade som "Waktmästare". Den 18 november samma år, 1889, föddes deras första gemensamma barn, sonen Karl Bernhard Ludvig. Carl Alfred och sonen Gunnar bodde kvar i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg till följande år, då de inflyttade till Edla på adressen 6 Roten 9B i Masthuggets församling den 14 januari 1890. I april 1891 lämnades sonen Gunnar bort till skoarbetaren Per Erik Karlsson och hans hustru i Snottesta i Markims socken, Stockholms län, där han blev fosterson. Gunnar fanns dock kvar i kyrkobokföringen i Göteborg ända till Edla avled år 1901. (Se mer om Gunnar nederst på denna sida.) Under tiden familjen bodde i Masthuggs församling föddes ytterligare två barn, sonen Fritz Elis, den 20 januari 1892, och dottern Karin Matilda, den 16 augusti 1893. Den 14 januari 1895 flyttade de vidare till Haga församling i Göteborg. De bosatte sig på adressen Östra Haga 70 A. Carl Alfred var alltjämt noterad som "Waktmästare". Där bodde han till sin död. Carl Alfred avled på Styrsö utanför Göteborg den 25 juli 1896, endast 37 år gammal. Dödsorsaken enligt dödsboken i Haga var "hängning", mao så beslutade Carl Alfred själv att avsluta sitt liv. I dödsboken på Styrsö så är han noterad som "Karl Johansson, kypare från Göteborgs Domkyrkoförsamling, funnen död". Där är det också noterat att man inte kunnat fastställa något exakt dödsdatum, utan att han skulle ha avlidit någon gång mellan den 22 - 26 juli. Noterat är också att han blev "begraven i tysthet å Styrsö", den 28 juli 1896. Någon grav finns inte kvar på Styrsö kyrkogård. Någon bouppteckning registrerad vid Göteborgs Rådhusrätt finns inte heller. Till dödsboken i Styrsö församling finns också en samling bilagor som förvaras på Landsarkivet i Göteborg. Bland bilagorna finner man nedanstående notering från "Styrsö och Öckerö Kronolänsmanskontor" om händelsen.
Enligt noteringen från Kronolänsmanskontoret så skulle familjen vid denna tid vara bosatt på adressen Västergatan 2 i Haga församling i Göteborg. Om denna adress motsvarar adressen Östra Haga 70 A, som noterats i kyrkobokföringen är inte känt. [Karta] Från Rosalie Christensen i Styrsö Hembygdsföreningen fick jag i början av augusti 2005 reda på att det i hennes ungdom, under 1930- och 1940-talen, fanns ett område på Kalvhagens ägor som kallades för "Kyparskogen" och som relaterade till denna händelse. Numera lever inte namnet "Kyparskogen" kvar längre. Den del av Kalvhagen som kallades "Kyparskogen" bestod av ekar och den låg lite ensligt till vilket kan förklara varför man hade svårt att definitivt säga vilken dag Carl Alfred dött. Det var helt enkelt inte ett område där många personer passerade. "Kyparskogen" skall, enligt Rosalie, ligga strax söder om Kalvhagens skola, på vänster sida där vägen kröker. Området är markerat med röd färg på kartan nedan.
Utifrån händelsen på Styrsö och den information som Hembygdsföreningen har lämnat, så kan man kanske förmoda att Carl Alfred var anställd som kypare på någon av restaurangerna eller hotellen på Styrsö. Kanske var det på "Styrsö Nya Badhus AB" som hade badhus-, restaurang- och hotellverksamhet under åren 1891-1907. [Aktie från 1904] 
Restaurationspaviljongen å Styrsö-Bratten (1881, ev 1882, - 4/7 1901)
Kanske var det ekonomiska bekymmer som fick honom att ta beslutet att avsluta
sitt liv....
Barn med Edla Strömberg:
Edla och de fyra barnen utflyttade från Haga församling tillbaka till Masthuggets församling i Göteborg den 13 oktober 1896. Knappt 5 år senare, den 26/6 1901, avled även Edla. Familjen bodde då ännu kvar i Masthuggets församling. Hon avled av lungsot och bregravdes den 30 juli 1901. Begravningsplatsen är ej noterad i kyrkböckerna. Efter Edla finns det en förkortad bouppteckning, ett så kallat bouppteckningsbevis, registrerad vid Göteborgs Rådhusrätt. Enligt bouppteckningsbeviset så efterlämnade hon tre söner och en dotter. Carl Alfreds son Gunnar stod, förutom hennes tre egna barn, som arvingar. Hennes tillgångar, som endast bestod av lösegendom, uppgick till 64:-, vilket också motsvarade skulderna. Så här gick det för barnen:
Gunnar
Ludvig
Fritz Elis
Karin
Not.
|
