Gästgiveriverksamheten i Vretstorp
Strax söder om Vibysjön
möttes vägarna mellan Askersund-Västernärke och Tiveden-Örebro. Platsen blev
tidigt en naturlig mötesplats för Vibybygden. Sedan 1600-talet har här hållits
ting för Grimstens härad. I anslutning till tingsplatsen anlades en
gästgivaregård, vilken på 1688 års karta över Grimstens härad kallas Wyby
krough. I husförhörslängderna på 1870-talet är det tydligt noterat att
gästgiveriet var förlagt till gården Stora Wretstorp.
Sedan
mitten av 1800-talet hölls årligen två marknader vid gästgiveriet, i juni och
november. Hit kom både traktens bönder och kringresande försäljare för att sätta
upp sina stånd på var sida om vägen vid gästgiverigården. En krog var inrymd i
en byggnad på motsatta sidan om vägen. Troligen gick det ibland hett till vid
krogen, varför en arrestlokal uppfördes intill gästgivargården, där de värsta
bråkstakarna kunde buras in.
Grimstens härad hade sin tingsplats i Vretstorp. Till en början hölls tinget på gästgiveriet, som var beläget vid landsvägen. Ett nytt tingshus, som låg mittemot gästgiveriet, stod klart 1825. Även Kumla och Hardemo härader flyttade sina tingsförhandlingar till Vretstorp, som fungerade som tingsställe fram till 1908.
Under 1800-talets senare
hälft växte stationssamhället Vretstorp fram ungefär en kilometer söder om tingshusplatsen.
År 1881 flyttades därför gästgiveriverksamheten från Stora Wretstorp till den
nybyggda fastigheten Sällerhög No 1 intill järnvägsstationen.
[ Eniro - Här ligger fastigheten Sällerhög ]
Gården Stora Wretstorp.
Gästgivaregård till år 1881.
Foto i januari 2007. Karta från år 1864-67.
Klicka för att förstora.
Dagens bebyggelse på
den gamla tingshusplatsen utgörs av den fd gästgivaregården och det gamla tingshuset.
Gästgiveriet är en välbevarad rödfärgad träbyggnad i två våningar från
1850-talet. Tingshuset från 1820-talet är en envånings träbyggnad, med ett idag
relativt förändrat yttre, både vad gäller färg och tillbyggnad på baksidan.
Gästgiveriet i fastigheten Sällerhög No 1
Fastigheten Sällerhög No 1, där gästgiveriverksamhet drevs från 1881, är en trevånings träbyggnad som ännu står kvar i all sin prakt. Huset ligger endast ett
stenkast från den plats där Vretstorps järnvägsstation en gång låg. Det var alltså lätt för resande som kom med järnvägen att ta in på gästgiveriet. Fastigheten har
sin huvudentré mot Järnvägs-gatan som går parallellt med järnvägen Det finns även en entré på baksidan. Den används idag som huvudentré.
Fastigheten Sällerhög i juli 2008.
Framsida och baksida. Klicka för att förstora.
På andra våningen fanns matsal och sällskapsrum. Den är numera ombyggd till två lägenheter som hyrs ut. Mellan matsalen och undervåningen gick en mathiss. På tredje våningen fanns rum för övernattande. Tre rum åt framsidan och tre rum åt baksidan.
Till fastigheten hör också en ekonomibyggnad som ligger på baksidan av huset. Här var stall, bageri, vagnslider och även bostadsrum för drängarna inhysta.
Det mesta står ännu idag kvar intakt.
Uthus med stallar på fastigheten Sällerhög i juli 2008.
Framsida och baksida. Klicka för att förstora.
Innanför fönstret på gaveln hade drängarna sitt rum. Man kommer till deras rum via en trappa i det första vagnslidret. Den första dörren i längan och den följande går till två vagnslider. Längst bort låg stallet. Det används numera som vedbod. I mittendelen låg bl a ett bageri med en stor ugn. Ugnen och bagarstugan står ännu kvar. På baksidan av ekonomibyggnaden finns dörrar in till vagnslidren.
Tomtkartor över fastigheten Sällerhög i Vretstorp
dit Gästgiveriverksamheten flyttade år 1881.
Till vänster från 1905. Så även beskrivningen (pdf 3Mb).
Till höger från 1952. Klicka för att förstora kartorna.
Fastigheten Sällerhög fotograferat från järnvägsstationen.
Vykort från sekelskiftet 1899 - 1900. Klicka för att förstora.
Under perioden 1876 till 1895 var det fem olika familjer som drev gästgiveri- verksamheten i Vretstorp. Varje familj stannade ungefär i fyra år.
Vilka som var Gästgivare under denna period finns sammanställt i följande dokument.
[ Gästgivare i Vretstorp, åren 1876 -
1900.pdf ]
Värdshusverksamheten flyttades senare till det nybyggda Wretstorps Hotell.
Hotellet brann ner till grunden den 21 februari 1923.
Vykort på Wretstorps Hotell från början av 1900-talet.
Klicka för att förstora.
|
På sommaren 2011 auktionerades följande vykort ut på Tradera på Internet. Vykortet föreställer ett hus i Vretstorp och det är
skickat i juli månad 1922. Troligen är fotot taget några år tidigare.
Säljaren visste inte vilket hus i Vretstorp som syns på vykortet
men man kan ganska tydligt se att det rör sig om fastigheten Sällerhög. Kanske såg det ut på samma sätt på 1880-talet.
Läs på baksidan vem som skrev vykortet och till vem det skickades.
Till baksidan!
|
Klicka för att förstora.
|
Not. Texten ovan är till stora delar hämtat från dokument på
www.hallsberg.se.
Konkursen 1883 och åren därefter
Gästgiveriet drevs under åren 1882 - 1885 av
Carl Alfred Johansson
och hans hustru Augusta Bergström. Familjen hade i maj månad
1882 flyttat till Vretstorp från Bromma i Stockholm. Carl Alfred var då 23 år
gammal och hans hustru Augusta 22 år.
Verksamheten gick inte så bra och mot slutet av 1883 försattes den i
konkurs. Detta meddelades enligt gängse ordning med Kungörelser i Post och Inrikes Tidningar den 27 november och den 4 december 1883.
Utdrag på dessa Kungörelser är redovisade längre ned på denna sida.
Den 18 januari 1884 togs ärendet upp av tinget i Grimstens Härad dit
fordringsägarna lämnat in en offentlig stämning. Skulderna uppgick då till
8.590,08 kr.
Två av fordringsägarna var Carl Alfred yngre bröder,
Oskar Wilhelm Johansson och Ernst Edvin Johansson som arbetade som
drängar vid gästgiveriet och de hade troligen inte fått ut sina löner.
Det betyg som Carl Alfred skrev åt sin bror Oskar Wilhelm från hans tid som dräng på Gästgiveriet finns alltjämt bevarat.
Av Oskar Wilhelms barnbarn Jan Johansson i Linköping har vi fått foton på Ernst Edvin, Oskar Wilhelm och på betyget.
19 januari
§ 3 Anteckning om ny handläggning av
målet. [sid 1]
§ 27 Utslag den 11 mars [sid 1,
sid 2,
sid 3]
Dom:
- Böter till staten, 25 kr.
- Ersättning till borgenärerna för förskingrat gods, 100 kr,
- Utlämna övriga saker eller ersätta dem med 197 kr.
- Ersätta borgenärernas rättegångskostnader, 30 kr.
- Ersätta för för kostnader för "lösen och utslag".
Översikt över utdömda straff år 1887.
[sid 1]
[ § 3 och § 27 renskrivna
]