In English - På Engelska
Gustaf Bergström

Gustaf Bergström**

Gustaf föddes den 18 november 1818 i Domkyrkoförsamlingen i Uppsala. Han döptes följande dag, den 19 november, av pastor Mittas till Johan Gustaf. Han var första barn till Johanna Margareta Bergström. I kyrkboken är endast hans moder angiven i kolumnen "Föräldrar" varför namnet på hans far inte är känt.

Han växte upp i Uppsala och år 1836, 16 år gammal, var han lärling hos Academie Bokbindaren Frans Wictor Sebell, i Kvarteret Svalan, Gården nr 6 i Uppsala Domkyrkoförsamling. Bokbindaren hade sex lärlingar hos sig vid denna tid.

Följande år, 1837, lämnade han Uppsala och flyttade till Stockholm. Den 24 april flyttade han in i kvarteret Moraset 36 i Adolf Fredriks församling. Han angavs då såsom "ynglingen" och är noterad att vara "ärlig".

I kvarteret Moraset 36 flyttade han in hos Bagaren Johan Erik
Boman och hos honom fick Gustaf anställning som lärling.

Den 16 juli år 1841 flyttade han vidare till Jacobs församling och kvarteret Nisser, han sades fortfarande vara "ärlig" och "ledig till äktenskap". Följande år var han anställd som gesäll hos Bagaren C A Wennberg i kvarteret Jerico nummer 52 i samma församling.

Under år 1844 och 1845 bodde han i Maria Magdalena församling i Stockholm.

Den 28 oktober 1844 fick han av Pastorsadjunkten Carl Stolpe i Maria Magdalena församling, en ledighetsattest att kunna ingå äktenskap. Se ledighetsattesten.

Den 6 april följande år, 1845, gifte han sig i Adolf Fredriks församling i Stockholm med Christina "Stina" Claesdotter. Stina var född den 4 oktober 1822 i Fellingsbro, Örebro län.

Den 21 april 1846 föddes deras första barn, dottern Charlotta Christina Gustava. Hon dog den 7 december samma år. Enligt kyrkböckerna så bodde de detta år i Jacobs församling i Stockholm.

Dagen innan dottern avled, den 6 december 1846, hade de flyttat från Jacobs församling till Katarina församling och adressen Götgatan 36 i kvarteret Nederland. Gustaf titulerades nu "Bagaregesällen" och det är inskrivet i flyttlängden att han hade en "försvarlig" kristendoms- kunskap. Följande år var Gustaf anställd hos handelsmannen och bagaren P M Reisenhoff på Götgatan 28.

Under 1848 flyttade de vidare till kvarteret Urvädersklippan Större nummer 11 på Urvädersgränd. Här föddes också deras andra barn, sonen Ernst Gustaf, den 16 februari 1849.

I Katarina församling bodde de till den 12 december 1850 då de avflyttade till Maria församling. De bosatte sig troligtvis i kvarteret Kattfoten Större och adressen Övre Bastugatan 24 redan vid sin inflyttning i Maria församling. På denna adress bodde de med säkerhet från 1853. Gustaf började nu en anställning som arbetare hos Bagaren Johan Pettersson som hade sitt bageri på adressen kvarteret Ufven Större nummer 82. Här föddes också deras tredje och sista barn, sonen Per Richard, den 8 februari 1852.

Hos Bagaren Johan Pettersson anställdes en piga under år 1851 vid namn Carolina Hagelin. Carolina kom några år senare att bli hans andra hustru.

Den 25 mars 1855 avled hans hustru Stina. Hon avled i Kung Karls församling i Södermanland, där hon också begravdes den 9 april.

Gustaf blev nu ensam med de två pojkarna Ernst Gustaf 6 år gammal och Per Richard 3 år gammal. Gustaf beslutade nu att flytta tillbaka till Katarina församling med sina söner och den 5 oktober 1855 flyttade de in till adressen Stora Bondegatan 14, senare nummer 15.

Två dagar senare, den 7 oktober 1855, lystes det första gången i Katarina kyrka för Gustaf och jungfrun Carolina Hagelin. De vigdes den 28 oktober 1855 av Komminister Ignell. Gustaf var då 37 år gammal och hans nubilvna hustru Carolina 30 år.

Stora Bondegatan 15 startade de ett eget bageri som de drev tillsammans. Inledningsvis så hyrde de plats i fastigheten för sitt bageri. Med tiden blev Gustaf ägare till hela fastigheten, vilket han var från år 1860. Samma år, 1860, titulerades han också "Hembagaren".

Följande, 1861, fick de även tillstånd att bygga ett nytt hus inne på gården där själva bageriet skulle ligga. I huset mot gatan låg affären. Det bröd som bakades såldes också genom att Carolina hade stånd på Kornhamnstorg i Gamla Stan. Den börs som hon då förvarade sin pengar i finns alltjämt i släktens ägo. (Se vidare information om Stora Bondegatan 15.)

Från år 1865 titulerades han "Bagaren".

Gustaf drev bageriet tillsammans med sin hustru till sin död, den 14 juli 1873. Han var då endast 56 år och 7 månader gammal. Han avled av "Cerebri" och begravdes den 18 juli.

I sin dottersons Hugo Bergströms memoarer skriver han om sin morfar Gustaf följande: "Bagarmästaren Gustaf Bergström, Bondegatan 15, Stockholm. Ägde fastigheten, och sålde den för ca. 20.000 kr och nu är 3 stora hus på".


Barn med Christina Claesdotter:
  • Charlotta Christina Gustava, * 21 april 1846, Jakob, Stockholm. † 7 december 1846, Katarina, Stockholm.
  • Ernst Gustaf, * 16 februari 1849, Katarina, Stockholm.
  • Per Richard, * 8 februari 1852, Katarina, Stockholm. † 8 maj 1879, Katarina, Stockholm.


    **) Fotografiet sitter i ett gammalt fotoalbum och är omgivet av en rad fotografier av hans barn Augusta och Evald. Det är därför jag antagit att detta foto med stor sannolikhet föreställer just Gustaf Bergström.


    Ättlingar till Gustaf Bergström och Carolina Hagelin.

    Åter till antavlan.


    Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2011-01-16