In English - På Engelska

Gården Hösserudkullen

i Alsters socken, Värmlands län




Taget ca år 1904.
På trappan står Anders Fredrik Magnusson.



Gårdens Historia

I Alsters sockens kyrkböcker mellan åren 1721 - 1895 finns inte gårdsnamnet Hösserudkullen omnämnd en enda gång. Gården har istället ingått i den grupp av tre separata gårdar som benämnts Hösserud. Själva namnet Hösserudkullen är alltså ett i folkmun utvecklat begrepp för att urskilja en av de tre gårdarna.

Namnet Hösserud får vi förklarat i Albin Zernanders bok om Alster. I den skriver han att namnet Hösserud består av två delar, "Hösse" och "Rud". Delen "Rud" är en vanlig ändelse på gårdsnamn i trakten. Den kommer från fornnordiskans >rydja> och betecknar röjning av skogsmark. Namnen bildades under vår egentliga medeltid 1000-1500-talen. Första sammansättningsdelen utgör vanligen namnet på förste röjaren eller något för platsen som är karakteristiskt. Den första delen "Hösse" kommer också den från fornnordiskan och ordet >haus>, som har betydelsen huvudskål. Namnet Hösserud skulle alltså ha betydelsen "Den huvudskålsliknande kullen", eller ännu rättare kanske "Röjningen på den huvudskålsliknande kullen".


Karta från 1763
(pdf-format)
Klicka för att förstora!
Av detta kan vi utläsa, att av de tre gårdarna under namnet Hösserud, så var det endast en av dem som rent geografiskt låg på en kulle och som därmed torde ha varit den som givit upphov till namnet. Det är den som i folkmun senare kallats Hösserudkullen eller enbart "Kul". Denna torde alltså vara den äldsta av de tre gårdarna.

Av de tre gårdarna samlade under namnet Hösserud finns idag endast två kvar. I folkmun skiljs dessa åt genom att kalla den ena Hösserud och de andra Hösserudkullen. Bägge gårdarnas jorbruksareal brukas fortfarande till stora delar aktivt.

Under min släktforskning dyker det här och var upp anfäder som bott i Hösserud. På vilken av de tre gårdarna som de bott går tyvärr inte att utläsa och därmed kan vi inte heller med exakthet säga hur länge gården Hösserudkullen varit i släkten.

Med någorlunda säkerhet kan vi dock säga att Hösserudkullen varit i nuvarande släkts ägo från 1840-talet. I Husförhörslängden för år 1846-50 är det angivet att, av den gård i Hösserud som totalt omfattar 1/4 mantal, är Magnus Andersson (Anders Fredriks far) i Bjurerud ägare till 1/8 mantal. Den andra 1/8-delen ägs och brukas av Jan Jonsson. När Jan Jonsson avlider år 1857 köpte troligtvis Magnus in hans 1/8-del och gården fick en storlek av 1/4-mantal. Det är även denna storlek som gården anges ha i Husförhörslängderna från år 1866 och framåt. Här anges också att det är ett "kronosskatte"-hemman.

När Anders Fredrik och hans familj kom till gården omkring år 1859, flyttade de in i det nybyggda boningshuset omfattande två våningar och med en boyta på 300m2. Det gamla boningshuset som var ett enplanshus hade rivits och på dess plats istället anlagts en gårdsplan med plantering i mitten. I planteringen finns än idag ett litet stenröse som med stor sannolikhet han häröra från grunden till detta gamla hus. I övrigt finns inga spår kvar av det gamla boningshuset.

Det är också nu som gårdens glansperiod börjar. Den varar till senare delen av 1930-talet. Under denna tid uppförs ett antal nya byggnader såsom ny ladugård, loge och vagnslider. Idag finns 10 olika byggnader ännu kvar från denna tid; Boningshuset, Drängstugan, Stallet, Spannmålsmagasinet, Ladugård med loge, Bykhuset, Hönshuset, Smedjan, Kalkhuset, och Hundkojan. Den Rökstuga som också tillhör gården och som ligger en bit upp i skogen har tyvärr inte överlevt tidens tand utan har rasat ihop och därmed övertagits av buskar och myror. Endast ingången är någorlunda intakt.

Logen som är förlängningen till Ladugården är det senaste tillskottet till gården och uppfördes så sent som år 1935.

Av de äldre husen på gården torde Stallbyggnaden och Drängstugan vara de äldsta. Dessa skall, enligt en inventering som Värmlands museum gjort, vara från början av 1800-talet.

Nämnas kan också att under Drängstugan finns en jordkällare. I samma hus finns också snickarboden och utrymmen för lagring av spannmål.

Stallet har plats för fyra hästar. I Ladugården fanns plats för 16 kor. Enligt ett handskrivet papper som hittades på vinden i boningshuset under hösten 1998, var utfordringen av korna ett heltidsarbete i början av seklet. Detta papper omfattar den "Foder-ordning" som gällde den 4 april 1907. Hästar och kor fanns på gården fram till år 1968 då man strax före jul nödslaktade de tre kvarvarande hästarna och den enda kvarvarande kon.

Inom gården finns också en liten damm med den gamla brunnen alldeles intill.

Gården finns också med i bokserien "Gårdar och Gods" i delen "Värmlands sydöstra" som utkom 1945.

Om gården i äldre tider vet vi inte så mycket. Detta är ännu ett outforskat område. Kvar från äldre tider finns bl a en fångstgrop. Se vidare Riksantikvariens notering om fångstgropen.

Sammanfattningsvis kan nämnas att Hösserudkullen ännu är i släktens ägo. Mycket tack vare Dagmar Anderssons beslut att efter sin död testamentera gården vidare inom släkten.

Sedan år 1846 har Hösserudkullen ägts genom följande släktled:

Magnus Andersson i Bjurerud
Anders Fredrik Magnusson, (son till Magnus)
Karl Andersson, (son till Anders Fredrik)
Dagmar Andersson, (dotter till Karl)
Brita Bergström, (kusinbarn till Dagmar)
Håkan Bergström, (son till Brita)

Till porträttgalleri över ägarna till gården Hösserudkullen.


Följande hus och funktioner fanns år 1998 på gården:

Boningshus
Drängstugan
Stallet
Spannmålsmagasinet
Ladugården med Logen
Bykhuset
Hönshuset
Smedjan
Kalkhuset
Rökstugan
Dammen

Övrigt:

1907 års foder-ordning.
Torpet Mossängen.
Fyndet av en Stenåldersyxa.
Fångstgropen.


Åter till Vår Släkthistoria.


Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2008-06-11